Ge din tid åt Gud

Är det så att en timme när vi har roligt går snabbare än en timme när vi har tråkigt? Tiden
kanske inte är en fast referens oavsett hur exakta klockor vi har, den kanske påverkas mer av vad vi gör med den.

Ingen människa är opåverkad av tid då tiden går åt att använda på olika sätt. Kanske är vi bra på att hålla tiden eller så missar vi den ständigt. Vissa människor får mycket tid och andra lämnar oss allt för tidigt.

Långt tillbaka i tiden har det sannolikt varit svårt att se tiden som en linje med en tydlig
början och ett slut, årstiderna och solens ständiga återkommande varje morgon avlöser ju
varandra som ett oändligt kretslopp, samtidigt som vår tid på jorden går och inte kommer
tillbaka.

Bibeln berättar att det har funnits en tydlig start men också att allt skall få ett slut, inte bara
för oss som individer här på jorden utan också för världen så som vi känner den. För oss
människor här idag är det kanske bättre att tala om ett mål för vår tid här på jorden än när
allt skall ta slut. Nu befinner vi oss här och nu i den här tiden och det har gått ytterligare
någon minut av den tid som inte återvänder när du läser detta.

Hur gör vi då med vår tid här och nu, vad behöver vi för att kunna använda tiden vi fått, den
tid vi har kvar? Bibeln berättar om hur viktigt det är att vi använder vår tid till att göra gott,
att använda den rätt. Den berättar också att vi skall förlita oss på att Gud leder oss, var vi än befinner oss i vår tid och i våra liv. Vi får be Gud om hjälp att förstå var vi befinner oss i den tid han gett oss. Bibeln berättar att målet för vår tid här på jorden är att förbereda oss för evigheten i himlen, Guds gåva till oss genom Jesus Kristus.

Kanske är det så att tid inte finns i himlen, kanske är den tidlös? Vi kan naturligtvis inte veta
säkert men om vi tänker oss den som tidlös så blir den alltså evig.

Jag tror att det är så att Gud hela tiden ger oss just den tid vi behöver, oavsett hur mycket tid vi får i våra liv, Gud räknar inte som vi. Jag tror att Gud i tysthet ger oss insikter och
förståelse för att förstå vår tid. I all sin godhet, omsorg och kärlek till oss ger Gud oss just
den tid vi behöver.

Min ständigt återkommande bön är att Guds vilja skall ske i mitt liv. Min uppmaning till dig
är att öppna ditt hjärta och ge din tid åt Gud.

Med en önskan om Guds välsignelse.
Marcus Johnson, pastor

Sätter du ditt hopp till Gud?

Det är skillnad på att hoppas och sätta sitt hopp till Gud. Kanske säger vi ”Jag hoppas att det
ska bli fint väder” och då menar vi att kanske blir det fint väder, kanske inte. Ett hopp riktat
mot Gud innebär en trygg förtröstan, en stark förvissning om att Gud är med oss.

Hebr 11:1

rtygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.”
Guds gåva till dig är ditt liv med Jesus Kristus och vi behöver ta emot Guds gåva för att vi
skall få del av hoppet. Det är i tro på Jesus Kristus som vi får del av det levande hoppet
genom hans död och uppståndelse.

Det är dock lätt att tappa hoppet på grund av saker som händer i våra liv, men det finns hjälp
även för dessa stunder. Jesus led all din smärta och sorg när han gav sitt liv för dig. Han tog
smärta, sorg och fruktan på sig för att du skulle kunna bli helad och kunna leva i hopp.

Även om vi är tacksamma för allt som verkar fungera bra i livet så är det ändå ett skört hopp
om vi bara förlitar oss på vad den här världen kan ge. Det är bara Guds gåva till oss som kan
ge oss verkligt hopp, ett hopp som också ger oss Guds frid.

Ibland kräver hopp en nästan barnslig tro, som ett litet barn förlitar sig och tror på sina
föräldrar. Omständigheterna kanske säger att det är omöjligt och förståndet säger att det
inte är någon idé, då behöver vi tro att det finns ett hopp ändå!

Hoppet är början för att vi skall tro på att det finns en väg, en plan för just oss och det börjar
med att vi tar emot Jesus. Utifrån tro kan vi sedan sätta vårt hopp till Guds väg för just oss.
När vi så har ett hopp kan vi därifrån få tro på att Gud har en plan. Tro på en lösning eller väg
framåt bygger alltså på att vi sätter vårt hopp till Gud, tro och hopp hänger tätt samman.

Vi kan alla ha oro inom oss och känslorna kan ibland driva oss hit och dit, då behöver vi välja
att sätta vårt hopp till Gud. Det är först när vi förtröstar på Gud som vi får frid och hopp.
Kanske hjälper det dig när du är orolig att be en kort bön, eller bara säga orden högt för dig
själv om och om igen. ”Gud hjälp mig, led mig och älska mig.”

Hoppet är absolut nödvändigt för att vi ska få frid i vår själ. Lösningen för all vår oro är att
sätta vårt hopp till Gud.

Jeremia 29:11
”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens
för att ge er en framtid och ett hopp.”

Med en önskan om Gud välsignelse.
Marcus Johnson, pastor

Kärlekens kraft

Har du någon gång sett en film eller läst en bok där kärleken till slut segrat?

Ja, mycket av det vi ser och läser i populärkulturen handlar om kärlek på något sätt, där kärlek nästan alltid vinner. Det behöver inte vara en romantisk komedi eller ett romantiskt drama för att kärleken skall segra, en segrande kärlek finns i nästan alla genrer. Fler filmer och böcker än vi kanske tror har kärleken som vinnande kraft och som huvudbudskap.

I filmer beskrivs och dramatiseras kärleken ofta med vacker eller starkt stämningsskapande musik, kanske springer huvudpersonen för att hinna nå fram till sin kärlek eller så står denne i hällande regn. Både vatten och någon som springer är kända filmiska knep för att förstärka våra känslor, för att visa att detta är viktigt och är själva huvudbudskapet. Ofta handlar det om att ett viktigt beslut skall tas av någon eller att personerna på något sätt skall visa mod och styrka eller självuppoffring, som att ge sitt liv för någon som är ett tecken på det största kärleksbeviset.

Kanske beskrivs också huvudpersonerna kämpa med sig själva och övervinna sin svaghet eller vilsenhet. De avkrävs ofta ett beslut, då de står vid ett vägskäl, skall de följa kärleken eller inte? Ja, ni kan säkert mana fram en bild från en film, bok eller någon annan situation.

Min poäng är att vi bör se på kärleken som en stark kraft och något som är avgörande för oss själva och vår omgivning. Kärleken är inte bara gullig och intim eller strödda rosenblad i altargången! Nej, kärleken är avgörande, en sanning och kraftansträngning.

I bibeln finns kärlekens kraft ständigt närvarande och går som en röd tråd, men mest känd är nog ändå: ”Kärlekens lov” från 1 Korinthierbrevet 13.

1 Kor 13:4-10, 13 ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.” ”Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

Kärleken kan inte jämföras eller mätas därför att den är avgörande, den är sanning och den är oändligt stark. Kärleken är större än den här världen, störst av allt är kärleken!

Om vi försöker se på kärleken som en omätligt stark kraft så är det faktiskt inte svårt att hitta denna starka kraft, den kraft som kräver styrka, mod och beslutsamhet! Den finns var vi än vänder oss trots att den sällan skrivs eller visas i tidningar och media. Den finns i små men betydelsefulla gärningar mellan människor som hjälper varandra den finns i våra familjer och församlingar. Naturligtvis finns den som en oändligt stark kraft mellan förälskade människor!

Min uppmaning till dig är att se och förstå att kärleken är en överväldigande stark kraft, om du väljer att se och använda den. Låt dig inspireras av bibelns berättelser av Jesus och kärlekens kraft. Världen blir en bättre plats med människor som förstår att kärleken är stark, och att kärleksfullhet är tecken på styrka och sanning.

Jesus visar oss att kärleken övervinner allt! Kärleken är obesegrad därför att inget kan tävla om dess storhet, inget kan tävla i dess klass. Inget kan besegra den därför att den är Guds kraft.

Med en önskan om Guds välsignelse. Marcus Johnson, pastor 

Har du någon gång gått vilse, i ditt liv eller på någon speciell plats?

För att hitta rätt igen kan det vara bra att stanna upp och stå stilla, stanna upp och fundera. Ibland kan det kanske kännas konstig och svårt att stå stilla, allt skall ju gå så fort i våra liv och vi är ständigt på väg någonstans.

Att stå still kan vara livsviktigt, det handlar om att ge dig själv tid att avgöra vad som är viktigt, var du är, åt vilket håll du behöver gå. En tyst bön eller tanke, en bön om hjälp, är en bra start för att kunna avgöra vad som är viktigt i ditt liv.

Det är lätt i vår iver att rusa iväg åt det håll vi tror oss veta att vi skall utan att egentligen invänta oss själva. Om du ber en bön, så stanna upp och lyssna efter ett svar, invänta den hjälp som ges åt de som ber om den.

När vi lyssnar och tillåter att Guds vilja sker i våra liv då får vi svar på våra frågor. Gud stressar oss inte utan ger oss det vi behöver när vi behöver, kanske inte just i det ögonblick vi anser att vi behöver svar. Vi glömmer ibland bort att när vi ber Gud om hjälp behöver vi faktiskt vänta in svaret.

Om du verkligen vill hitta vägen i ditt liv, följ Guds vilja med ditt liv. Guds vilja kommer att leda dig till ett liv i kärlek och glädje. Våga lita på Gud och att den väg som finns för just dig är mer fullkomlig och kärleksfull än något du själv kan tänka ut eller önska dig.

I psaltaren 119 vers 37 står det: ”Vänd min blick från det meningslösa, skänk mig liv, som du sagt.”

När jag gått vilse så har det första jag gjort varit att stanna upp och be en kort bön: Gud hjälp mig! En kort bön om hjälp och sedan har jag försökt öppnat mina tankar och funderat över varifrån jag kommit och vart jag skall gå, i trygg förvissning om att jag kommer att få Guds hjälp. Kanske har jag inte fått hjälp direkt utan fått vänta på svar, men jag har alltid hittat hem igen.

Min uppmaning till dig, om du känner dig vilsen, är att stanna upp och be en bön. Be en bön om att Gud skall visa dig rätt väg i ditt liv. Berätta för Gud vad som bekymrar dig och invänta ett svar från honom. Låt dig ledas i ditt liv och våga stanna upp och stå riktigt stilla, be om hjälp och lyssna efter Guds svar.

Ordspråksboken kapitel 3 berättar om att vi skall förtrösta och tänka på Gud.  ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta och lita inte till ditt eget förstånd. Tänk på honom var du än går, så skall han jämna vägen för dig.”

Med en önskan om Guds välsignelse.

Marcus Johnson, pastor

När tro blir förvissning

I vårt svenska språk kan tro beskriva något som vi inte är riktigt säkra på eller inte litar på.     T ex: ”Stängde du av kaffebryggaren? Vet inte, jag tror det.” När vi använder tro på det sättet blivit det motsatsen till det vi är säkra på. Hur kan då tro bli förvissning?

För att tro skall bli förvissning krävs att den bygger på gemenskap och närhet med Gud. Närhet bygger tillit och blir gemenskap då vi litar på Gud och att han är den han säger att han är och att vi är hans barn. Tro blir då en verklighet, ett tillstånd, en relation med Gud som vi lever i och av. 

Bibeln säger att ”tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser” (Hebreerbrevet 11:1). Tro är en visshet som står över det vi inte kan se eller för den skull förstå. Att acceptera att vi inte kan förstå Guds storhet, eller plan för oss och världen, men acceptera att det ändå är sant, det ger oss förvissning. Tro handlar inte om något vi gör utan snarare något vi accepterar. Vi behöver inte kunna förklara eller förstå så länge vi är förvissade om vem vi tror på och vad vi tror på. 

Gud inbjuder dig till trons gemenskap med honom. Han inbjuder oss alla att gå med honom och ta emot hans ord och löften. Gud längtar efter att du skall vara förvissad om att han älskar dig.

Min uppmaning till dig hämtar jag från Ordspråksboken kapitel 3:  ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta och lita inte till ditt eget förstånd. Tänk på honom var du än går, så skall han jämna vägen för dig.”

Med en önskan om Guds välsignelse

Marcus Johnson, pastor

Enheten i Kristus

Jesus berättar ständigt om hur viktig enheten är, och i sin långa innerliga bön i

Johnnesevangeliet 17:21-23 handlar det om enhet. Jesus ber på sina bara knän att vi ska

vara ett!

”Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de

skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har

gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett:  jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.”

Jesus berättar för oss att vi hör ihop som hans syskon, ju närmare vi kommer Jesus desto

närmare kommer vi också varandra. Det är vad enheten i Kristus handlar om. Det handlar

om att vara nära Kristus Jesus, att lära av honom och tjäna varandra på samma sätt som

Jesus tjänade oss. Det är först när vi fokuserar helhjärtat på Jesus som vi hittar vår väg i livet.

Min uppmaning till dig är att se och följa Jesus, att sikta in dig på Jesus. Han är grunden till

din tro. Det är vår tro på en allsmäktig Gud, på Jesu offer för våra synder och det eviga löftet

om ett liv bortom döden som bär vår tro och vi har fått uppmaningen att vara ett, att bejaka

olikheter, älska och respektera varandra för Guds rikes skull.

Jesus ber till Fadern: "Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i

dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig".

Med en önskan om Guds välsignelse!

Marcus Johnson, pastor